vibratorn (älsklingen) är funnen
En väldigt kär vän till mig är funnen: min vibrator. Det här är lycka för mig. Jag brukar vanligtvis använda min vibrator ungefär en gång om dagen och så en dag var den helt borta, fanns ingenstans. Till historien hör att mamma precis städat mitt rum (det låter extremt illa men min mamma får ryck ibland och städar hela huset). Vet inte hur ni fungerar men jag skulle inte klara av att se min egen mor i ögonen och säga: Mamma, när du städade mitt rum, plockade du då undan en rosa plast-snopp? Nej, då klarar jag mig hellre utan vibrator. Det finns ju faktiskt en dusch men det är dock lite krångligare för man kan faktiskt inte duscha när som helst när man blir sugen (att slösa varmvatten är inte populärt här hemma). Just därför har jag fått anpassa mina "sköna stunder" efter när jag ska duscha men nu när min älskling är funnen så kan jag sexa med mig själv anytime. En sak är säker och det är att en sexleksak som fungerar (alltså ger dig en grym orgasm när du behöver det) är en singeltjejs bästa vän. Ni behöver nog inte fundera över vad jag tänker göra ikväll, hehe.
/Y
/Y
back again and I fucking hate it
Känner att jag borde blogga. Vi har ändå numera 12 läsare! Woho. Jag vet att ni som läser detta säkert nu fnissar framför era datorer och tänker att 12 läsare inte direkt är något att skryta med. Nej, kanske inte! Men det är väl ändå rätt bra jobbat efter att bara ha haft den här bloggen i typ två veckor?! KOM IGEN?! Lite cred tack?! Hehe.
Iallafall så sitter jag här och börjar bli friskare. Faktiskt. Jag gillar att X skriver i bloggen innan hon drar att jag ska hålla ställningarna här i bloggen OCH ha en massa smaskiga och intressanta historier när hon kommer hem. Tjena.
Ja, jag ska hålla ställningarna X men det blir nog svårt att ha en massa smaskiga och intressanta historier när du kommer hem eftersom jag är sjuk. Det händer absolut ingenting i mitt liv för tillfället: I-N-G-E-N-T-I-N-G. Det enda som händer är att jag äter. Jag är sjuk men eftersom jag är ett matvrak så är jag hungrig ändå och äter ungefär helatiden och eftersom jag är sjuk så tycker jag att det är så synd om mig så jag kan äta hur mycket som helst. Just nu står jag helt enkelt inte för vårat blogg-namn. Min blogg borde för tillfället heta: mindre-sex-mer-mat. Eller nej föresten, snarare: inget-sex-mer-mat. Den senaste jag hade sex med var mitt ex och det är inte roligt alls. För då och då hoppar det upp bilder i mitt huvud. Det var så kort tid den så jag minns allting så tydligt, jag kan fortfarande se och känna precis hur det var. Det kan jämföras med när Carrie varit otrogen mot Aidan med Big och då och då hoppas bilder upp i hennes huvud där hon har hett sex med Big och då får hon panik.
Enda skillnaden är att Carrie får panik för hon vet att hon haft sex med Big när hon är tillsammans med Aidan. Jag får panik för jag hatar att när jag tänker på det så får jag fjärilar i magen och önskar att jag var tillbaka där och då. Och sen blir jag arg. Förbannad. För jag hade precis tagit mig ur det där. Vi hade bestämt att vara vänner och det var så det skulle vara. Jag åkte iväg till Italien och jag blev kåt på andra, blev pirrig av andra, hade sex med andra, hade det så jävla underbart. Och jag tänkte inte på mitt ex längre. Självklart kom exet ibland upp i huvudet men inte på det sättet. Jag var fri. Inte längre låst i det gamla. Men då minsann, då ska exet komma klampande igen. Det var exet som började hålla på med mig och det var exet som hörde av sig igen. Inte jag. Och sen var det också exet som sa: tyvärr, jag ska vara med min nya. Jamen kul! Dra igång allting igen, dra igång det som det tagit månader för mig att ta mig ur. Fan vad roligt. Därför är jag arg. För att jag är tillbaka igen.
death and all his friends
Hej. Här sitter en glad tjej. Eller inte. Jag brukar vara väldigt glad, framåt, pratsam, skrattig och energisk. Nu sitter jag här och har feber och är sjuk och deprimerad. Typ. Jag lyssnar liksom på death and all his friends med coldplay och är hur djup som helst. Det här dödar mig typ långsamt. Att gå igenom ett break up är svårt nog men att sedan behöva gå igenom det igen och då vara den enda som står kvar. Det är fan inte lätt. Jag måste få vara deppig ett tag, känna hur jag mår dåligt i hela kroppen och hur varje cell i mig nästan går sönder för att jag saknar så mycket. Så måste jag känna ett tag och sen måste jag släppa det. Såg Sex and the City idag och som vanligt sa Carrie något smart:
Man måste nog släppa den man varit för att kunna bli den man ska vara.
Nu ska jag försöka sova. Hejdå. Förlåt. jag vill inte vara deprimerad och tråkig. Men tro mig, tillslut kommer jag vara back on track och då jävlar.
/Y
Man måste nog släppa den man varit för att kunna bli den man ska vara.
Nu ska jag försöka sova. Hejdå. Förlåt. jag vill inte vara deprimerad och tråkig. Men tro mig, tillslut kommer jag vara back on track och då jävlar.
/Y
On the countryside
Hejhej. Jag är på landet. Då menar jag verkligen LANDET. Här finns inte ens täckning. Det enda som finns är kor och några hästar. Dom är iförsig söta. Förutom den kossan som jag och syster trodde höll på att kalva eftersom det hängde ut någon kletigt ut rumpan på kon, inte ur bajshålet alltså (det såg vi eftersom kon bajsade samtidigt) utan ut genom kons mutt-hål. Det kletiga var stort och min syster var säker på att det där var minsann baksidan av en kalv. DEt var det inte. När vi kom tillbaka till vårt hus och imponerade visade bilder på det kletiga så förklade min moster att det där var något helt annat. Det var typ livmodern/moderkakan som hängde ut. Plötsligt var bilderna extremt äckliga vill jag berätta. Det är väl rätt chill här dock men jag har fått mens och i natt vaknade jag med feber. Helt underbart! Jag träffade mitt ex i tisdagsnatt och vi pratade igenom allt. Exet sa att exet inte släppt mig, saknade mig och tänkte på mig och när exet träffar mig så kommer tydligen känslor tillbaka och blabla. Trots allt detta så vill exet vara med sin nya partner för man ska ju liksom inte såra någon och exet är ju kär i partnern (också?). Och med det vill jag bara säga: GOOD BYE! Gränsen är passerad. Jag sa tillochmed till exet att exet inte fick höra av sig mer (är rätt stolt över det faktiskt med tanke på att jag såklart VILL att exet ska höra av sig för jag har ju känslor för exet men jag vet också att ska jag komma över exet så kan vi inte höras). Jag sa dessutom att exet inte får prata mer med våra gemensamma kompisar om vad exet känner för jag vill inte veta. Jag vill lämna det här bakom mig. Jag är inte arg, jag önskar exet all lycka i framtiden men för mig är det där historia. Något som jag ska komma över. Så är det bara. Saknar btw X väldigt mycket och hoppas på mycket smaskig uppdatering när hon kommer hem. Nej, nu ska jag slå på någon serie och försöka bli frisk. Puss♥
/Y
/Y
..
X är borta för ett tag nu så jag får hålla i uppdateringen ett tag. Ska försöka sköta mig. Lovar. Kommer ett inlägg snart./Y
En gång är ingen gång, två gånger är FAN en gång för mycket
Jaha. Då sitter vi här kära vänner igen. Ingenting har väl direkt förändrats förutom att jag hade sex med mitt ex i igårnatt igen och idag, hela dagen typ. Exet hörde av sig och frågade om jag ville komma över vid 2-tiden och jag funderade aldrig ens över att inte göra det. Ni vet, kicken jag pratade om i mitt förra inlägg, dragningskraften efter den kicken var för stark. Jag tänkte inte ens. Bara gjorde. Kanske tänkte jag inte för jag visste vad jag skulle komma fram till. Det hade iochförsig inte spelat någon roll om jag tänkt, jag känner mig själv. Jag är som ett djur som drivs av mina instinkter i ganska många fall, tillexempel som igårnatt. Och det var grymt. Sexet var underbart och vi hade kul och mysigt och allt det där, ni vet vad jag pratar om. Och kicken fick jag, flera gånger om. Grattis Y, verkligen bra jobbat. Problemet är bara med den där jävla kicken att dagen efter så är man inte lika glad över att man fått den. Som X sa till mig tidigare i telefonen "man lever som om det var no tomorrow men det kommer ju liksom en tomorrow". Väldigt bra sagt. Nu är det dagen efter och jag känner ungefär såhär: AHRUGRGRGHFHCWFVB!!. Känner mig lite som en slampa. Som den andra kvinnan. Jag har haft en "affär" kan man säga. Coolt. Sajk. Mobbat skulle jag säga. Och dumt, dumt, dumt. Men som sagt, jag är bara människa och jag ångrar inte vad som hänt. Faktiskt. Orkar inte tänka mer. Ska dra till X och prata, tror det blir lite alkohol också men är väldigt otaggad på det. Hej snedfylla. Btw så är det fan inte okej att ha sugmärke på bröstet, fjortis.
/Y
/Y
come undone
Jag har tänkt på en sak. Det är så himla lätt att göra rätt. Egentligen. Man vet ju vad som är rätt, helatiden. Egentligen. När man gör dumma och farliga saker så vet man ju att det är just dumt och farligt, man är ju inte korkad. Man vet ju. Ändå gör man det. Jag har inte varit/är inget utspårat barn/ungdom egentligen. Överlag så tycker jag att jag hållt mig rätt så bra inom ramarna för vad som är okej i mitt liv. Men allt är relativt. I jämförelse med vissa så har jag varit ett riktigt helgon medan jag i jämförelse med andra levt extremt farligt. När jag följde med en främmande kille (blir det mer okej om jag berättar att han var väääldigt söt?) från krogen i Italien så visste jag helatiden att det såklart var fel. Att det kunde varit livsfarligt.
Det kunde ju sitta tio killar till hemma hos honom redo att våldta mig, skära upp mig i småbitar och sedan gräva ner bitarna i jorden. Kanske verkar som en överdrift men det är ju faktiskt så att det skulle kunna hända, vad som helst skulle kunna hända. Så när jag gick där lite lagom full (och väldigt kåt) amkrok med en snygg kille som doftade herrparfym på mina rosa klackar genom den italienska natten så visste jag ju att jag på ett sätt lekte med livet. Jag visste att hade min mamma vetat vad jag höll på med så hade hon låst in mig med utegångsförbud på livstid och hade min pappa vetat så vet jag ärligt talat inte vad som hade hänt. Jag visste att alla jag senare skulle berätta det här för skulle få samma reaktion "men guuud, det hade ju kunnat varit farligt!". Och det vet jag ju. Som sagt, jag är inte dum.
När jag i förra veckan låg med mitt ex som har en ny partner så visste jag att det var dumt. När jag kysste exet och kände exets händer över hela min kropp och allt var precis som när vi gjorde slut för ett år sen och när exets bad mig lägga mig närmare för att exet ville ha mig nära, när exet höll om mig när vi sov och tog min hand när vi vaknade så visste jag helatiden att det var dumt. Rent idiotiskt. Vem som helst fattar att det är dumt. Tror inte att någon skulle tänka "fan vilken bra idé, det där kommer bara leda till bra konsekvenser, yo go girl!" om att vara full med ett ex som har en ny partner och knulla som fan hela natten. För det var inte smart. Det var inte taktiskt. Det var fan inte duktigt. Men. Hade jag fått chansen så hade jag gjort om den. Precis som jag nästan skulle göra om alla andra dumma saker jag gjort i livet. För let's face it, det är det som är livet. Att gå lite över gränsen, att våga chansa och att verkligen känna att man lever. Fyfan i min mutta vad tråkigt det hade varit att aldrig göra fel. Att alltid göra rätt, det skulle egentligen inte vara svårt. Man vet vad som är rätt så det är väl bara att göra rätt.
Det är väl bara att låta bli att snacka skit om någon, att aldrig hata någon, att alltid vara snäll mot alla, alltid undvika bråk, dricka lagom mycket alltid, vara hemma i tid, hjälpa till hemma, inte äta den där chipspåsen på en måndagskväll, bry sig om alla och behandla andra som man själv vill bli behandlad helatiden. Det är väl bara att inte ta det där extra glaset alkohol, att inte skicka det där idiotiska sms:et till den där personen som man verkligen inte borde prata med, att inte stanna ute för sent i mörkret, att göra slut med en person och sen lämna det bakom sig helt och hållet och aldrig kolla tillbaka. Det är inte svårt med tanke på att man vet vad som är rätt. X, jag vet att du förut varje gång i slutet då du hörde av dig till din första kärlek här i livet egentligen visste att det var både dumt och farligt. Dumt för att det inte skulle leda till något bra och farligt för att du skulle kunna bli ännu kärare och bli ännu mer heartbroken. Ändå gjorde du det. För du kände att du ville. För du kände att det var värt det. Och det är det som egentligen är rätt häftigt. Att det man känner kan ta över en och få en att gå emot vad som anses rätt. Let's face it, vi älskar drama. Det är spännande. Det ger livet den där lilla extra kicken. Det finns inget värre än när allt är normalt och inget händer. Hellre att dramat är så mycket så att man känner för att lägga sig ner på marken och gråta än att allt står still. Tycker jag.
Vet inte riktigt var jag vill komma. Mest att vi alla nog är idioter på vissa sätt. Att vi alla gör misstag och fel men det är också det som gör oss till människor. Och att jag absolut inte försvarar att göra fel men att jag helt klart tycker att de där felstegen ofta kan vara det bästa i livet och häftigaste i livet. Livet är för kort för att alltid göra rätt.
/Y.
X, vad tycker du om det här?
Det kunde ju sitta tio killar till hemma hos honom redo att våldta mig, skära upp mig i småbitar och sedan gräva ner bitarna i jorden. Kanske verkar som en överdrift men det är ju faktiskt så att det skulle kunna hända, vad som helst skulle kunna hända. Så när jag gick där lite lagom full (och väldigt kåt) amkrok med en snygg kille som doftade herrparfym på mina rosa klackar genom den italienska natten så visste jag ju att jag på ett sätt lekte med livet. Jag visste att hade min mamma vetat vad jag höll på med så hade hon låst in mig med utegångsförbud på livstid och hade min pappa vetat så vet jag ärligt talat inte vad som hade hänt. Jag visste att alla jag senare skulle berätta det här för skulle få samma reaktion "men guuud, det hade ju kunnat varit farligt!". Och det vet jag ju. Som sagt, jag är inte dum.
När jag i förra veckan låg med mitt ex som har en ny partner så visste jag att det var dumt. När jag kysste exet och kände exets händer över hela min kropp och allt var precis som när vi gjorde slut för ett år sen och när exets bad mig lägga mig närmare för att exet ville ha mig nära, när exet höll om mig när vi sov och tog min hand när vi vaknade så visste jag helatiden att det var dumt. Rent idiotiskt. Vem som helst fattar att det är dumt. Tror inte att någon skulle tänka "fan vilken bra idé, det där kommer bara leda till bra konsekvenser, yo go girl!" om att vara full med ett ex som har en ny partner och knulla som fan hela natten. För det var inte smart. Det var inte taktiskt. Det var fan inte duktigt. Men. Hade jag fått chansen så hade jag gjort om den. Precis som jag nästan skulle göra om alla andra dumma saker jag gjort i livet. För let's face it, det är det som är livet. Att gå lite över gränsen, att våga chansa och att verkligen känna att man lever. Fyfan i min mutta vad tråkigt det hade varit att aldrig göra fel. Att alltid göra rätt, det skulle egentligen inte vara svårt. Man vet vad som är rätt så det är väl bara att göra rätt.
Det är väl bara att låta bli att snacka skit om någon, att aldrig hata någon, att alltid vara snäll mot alla, alltid undvika bråk, dricka lagom mycket alltid, vara hemma i tid, hjälpa till hemma, inte äta den där chipspåsen på en måndagskväll, bry sig om alla och behandla andra som man själv vill bli behandlad helatiden. Det är väl bara att inte ta det där extra glaset alkohol, att inte skicka det där idiotiska sms:et till den där personen som man verkligen inte borde prata med, att inte stanna ute för sent i mörkret, att göra slut med en person och sen lämna det bakom sig helt och hållet och aldrig kolla tillbaka. Det är inte svårt med tanke på att man vet vad som är rätt. X, jag vet att du förut varje gång i slutet då du hörde av dig till din första kärlek här i livet egentligen visste att det var både dumt och farligt. Dumt för att det inte skulle leda till något bra och farligt för att du skulle kunna bli ännu kärare och bli ännu mer heartbroken. Ändå gjorde du det. För du kände att du ville. För du kände att det var värt det. Och det är det som egentligen är rätt häftigt. Att det man känner kan ta över en och få en att gå emot vad som anses rätt. Let's face it, vi älskar drama. Det är spännande. Det ger livet den där lilla extra kicken. Det finns inget värre än när allt är normalt och inget händer. Hellre att dramat är så mycket så att man känner för att lägga sig ner på marken och gråta än att allt står still. Tycker jag.
Vet inte riktigt var jag vill komma. Mest att vi alla nog är idioter på vissa sätt. Att vi alla gör misstag och fel men det är också det som gör oss till människor. Och att jag absolut inte försvarar att göra fel men att jag helt klart tycker att de där felstegen ofta kan vara det bästa i livet och häftigaste i livet. Livet är för kort för att alltid göra rätt.
/Y.
X, vad tycker du om det här?
2 minutes-man
Hej. Det är jag som är Y.
Jag måst göra alla våra läsare besvikna och berätta att idag kan jag inte alls stå för namnet på den här bloggen. Just idag föredrar jag mat före sex. Jag sitte här och vräker i mig pommes frites och kött och dricker cola och njutningen kan nog nästan jämföras med att få en orgasm. Det saknas bara lite sorglig musik och att jag skulle gråta och det skulle vara en perfekt film om en sorglig singel-tjej, typ Bridget Jones. Men jag lyssnar på Sugababes (inte så sorgligt) och jag gråter inte. Jag skulle väl iförsig kunna gråta med tanke på gårdagen. Igår träffade jag ett gammalt ligg, inte vilket ligg som helst utan ett ligg som jag brukade klassa som ett av de bästa ligg jag haft. Igår flög han från ett annat land hit för att knulla med mig. Rätt najs om det inte vore för hur jävla fail det blev. Vi hade skittråkigt, då menar jag SKITtråkigt. Sådär tråkigt ni vet så att man känner för att säga "Nej men hörru, ska vi inte gå och lägga oss istället?". Men det kunde man ju inte säga, han hade ju liksom flygit nästan fyra timmar för att träffa mig.
Det var fest men han var inte taggad så vi begav oss mot min mamma där vi kunde få vara ifred. Hela resan var olidligt tråkig och jag hoppades helatiden på att sexet vi skulle ha senare skulle make up for it. Men nej. Jag red honom och sexet varade i kanske två minuter och sen var han klar. Han flinade lite och sa att vi bara skulle ta en kort paus och sen skulle han vara redo att köra igen. Najs tänkte jag. Två minuter senare så låg han där och snarkade bredvid mig, han hade alltså somnat. Där satt jag brun och nyrakad och i skitsnygga underkläder redo för ett riktigt härligt knull och så SOMNAR HAN. Vilken egoboost. Jag nöp honom i ena benet för att han förhoppningsvis skulle piggna till och så skulle vi kunna köra igen. Men nej. Då reste han sig upp och la sig i den andra soffan för att få mer space, bredde en filt över sig och fortsatte sova. Men braaa, det var verkligen därför jag väckte dig, för att du skulle få sova mysigare, det är ju inte så att jag sitter här och väntar på fortsättningen på sexet, IDIOT! Jag orkade inte mer och var ändå så jävla otänd på honom vid det här laget så jag drog åt mig mina kläder och gick och la mig. Nej, jag väckte inte honom. Han kunde gott få sova där i soffan.
Så ni får ursäkta mig men idag äter jag och njuter och har absolut inte dåligt samvete. Tillfällen som dessa så måste man få småäta. Får man inte ligga (ha sex i två minuter räknas inte) så måste man ju fan iallafall få äta. Vad fan ska en stackars tjej göra liksom?
Den här veckan har jag även hunnit med att ha sex med mitt ex ganska så mycket men det är en annan historia. Där kan vi iallafall snacka grymt sex, underbart sex. Sådant där sex man vill ha. Mind-blowing ni vet, sex när man bara blir kåtare och kåtare och älskar varje sekund. Fast att ha sex med sitt ex är fan inte bra, särskilt inte när exet redan har en partner. Även fast det egentligen var så jävla dumt att ha sex med exet så skulle jag MYCKET hellre göra om det än att ha sex med mister "2-minutes". Fyfan. Jaja, back to eating. Jag ska bättra mig. Men jag måste få tycka synd om mig själv och sörja ett tag. Sen jävlar blir det nya tag och förhoppningsvis mer sex, BRA SEX! Jaja, jag tycker att det är dags för en liten update från dig med X, berätta om killen du är så kåt på och varför du känner att du kanske inte borde knulla honom.
Hejdå.
Jag måst göra alla våra läsare besvikna och berätta att idag kan jag inte alls stå för namnet på den här bloggen. Just idag föredrar jag mat före sex. Jag sitte här och vräker i mig pommes frites och kött och dricker cola och njutningen kan nog nästan jämföras med att få en orgasm. Det saknas bara lite sorglig musik och att jag skulle gråta och det skulle vara en perfekt film om en sorglig singel-tjej, typ Bridget Jones. Men jag lyssnar på Sugababes (inte så sorgligt) och jag gråter inte. Jag skulle väl iförsig kunna gråta med tanke på gårdagen. Igår träffade jag ett gammalt ligg, inte vilket ligg som helst utan ett ligg som jag brukade klassa som ett av de bästa ligg jag haft. Igår flög han från ett annat land hit för att knulla med mig. Rätt najs om det inte vore för hur jävla fail det blev. Vi hade skittråkigt, då menar jag SKITtråkigt. Sådär tråkigt ni vet så att man känner för att säga "Nej men hörru, ska vi inte gå och lägga oss istället?". Men det kunde man ju inte säga, han hade ju liksom flygit nästan fyra timmar för att träffa mig.
Det var fest men han var inte taggad så vi begav oss mot min mamma där vi kunde få vara ifred. Hela resan var olidligt tråkig och jag hoppades helatiden på att sexet vi skulle ha senare skulle make up for it. Men nej. Jag red honom och sexet varade i kanske två minuter och sen var han klar. Han flinade lite och sa att vi bara skulle ta en kort paus och sen skulle han vara redo att köra igen. Najs tänkte jag. Två minuter senare så låg han där och snarkade bredvid mig, han hade alltså somnat. Där satt jag brun och nyrakad och i skitsnygga underkläder redo för ett riktigt härligt knull och så SOMNAR HAN. Vilken egoboost. Jag nöp honom i ena benet för att han förhoppningsvis skulle piggna till och så skulle vi kunna köra igen. Men nej. Då reste han sig upp och la sig i den andra soffan för att få mer space, bredde en filt över sig och fortsatte sova. Men braaa, det var verkligen därför jag väckte dig, för att du skulle få sova mysigare, det är ju inte så att jag sitter här och väntar på fortsättningen på sexet, IDIOT! Jag orkade inte mer och var ändå så jävla otänd på honom vid det här laget så jag drog åt mig mina kläder och gick och la mig. Nej, jag väckte inte honom. Han kunde gott få sova där i soffan.
Så ni får ursäkta mig men idag äter jag och njuter och har absolut inte dåligt samvete. Tillfällen som dessa så måste man få småäta. Får man inte ligga (ha sex i två minuter räknas inte) så måste man ju fan iallafall få äta. Vad fan ska en stackars tjej göra liksom?
Den här veckan har jag även hunnit med att ha sex med mitt ex ganska så mycket men det är en annan historia. Där kan vi iallafall snacka grymt sex, underbart sex. Sådant där sex man vill ha. Mind-blowing ni vet, sex när man bara blir kåtare och kåtare och älskar varje sekund. Fast att ha sex med sitt ex är fan inte bra, särskilt inte när exet redan har en partner. Även fast det egentligen var så jävla dumt att ha sex med exet så skulle jag MYCKET hellre göra om det än att ha sex med mister "2-minutes". Fyfan. Jaja, back to eating. Jag ska bättra mig. Men jag måste få tycka synd om mig själv och sörja ett tag. Sen jävlar blir det nya tag och förhoppningsvis mer sex, BRA SEX! Jaja, jag tycker att det är dags för en liten update från dig med X, berätta om killen du är så kåt på och varför du känner att du kanske inte borde knulla honom.
Hejdå.
